Idag tänkte jag visa några av sommarens fynd och berätta ungefär hur det brukar gå till när man har hela familjen i "släptåg" till en loppis.
En dukning med maritimt inslag.
Blå är min favoritfärg och kombinationen med blått och vitt blir så snyggt tillsammans.
Jag hade sån himlans tur att befinna mig på rätt ställe vid rätt tidpunkt för ett tag sedan. När vi är ute och åker brukar jag alltid hålla ett öga på skyltar utmed vägkanten i hopp om att hitta någon ny loppis. Och OM det är jag som kör... kanhända blir det ett oväntat stopp på vägen. Denna dag befann vi oss på en medeltidsmarknad som det tyvärr inte var så mycket bevänt med. Något besvikna fick vi för oss att åka in till det lilla samhället istället och ta en fika innan vi styrde kosan hemåt.
På långt håll ser jag en stor skylt med välbekanta och väääldigt manande ord: L-O-P-P-I-S och Ö-P-P-E-T. Stooopp! Här måååste vi iiin! hojtar jag. Övriga resenärer hoppar inte direkt av förtjusning när vi svänger in på gårdsplan. Suck och stön grymtas och "åååh neej! jag stannar i bilen!" utropas från baksätet. Men sådana tongångar får förstås inget gehör när man redan fått in ena foten över tröskeln. Hehe.
Vi möts av ett hav av prylar av alla dess slag. Här finns något för alla. Rena guldgruvan för en loppisfrälst förstås! Det är nästan så jag tror att jag kan omvända mannen och två stingsliga tonåringar här... Men innan jag hann tänka den tanken färdigt har sonen redan hunnit ut och ligger mer eller mindre "avsvimmad" bak i bilen av kraftansträngning och urtråkighet. "Näär åker vi heeem!?!? Skulle inte vi fika??" Nåja. Man kan ju inte nå fram till alla. Fniss.
Jag hann bara börja vid ett av borden så fastnade blicken på en trave tallrikar. Engelskt motiv i blått och vitt. Utan skador och krackeleringar.Yes! Kan man ha sån tur?? Dessutom kostade de inte mer än tio kronor styck! Vilket är superbilligt i mina trakter. Och längre ner på en hylla hittas det även porslin i grönt och vitt, som är så svåra att motstå (kikar på mannen. tänk inte ens tanken på att jag måste välja!!) att de får följa med hem till blåbärshuset ;)
Dottern, som hållt ut längst i sällskapet och i alla fall tycker att det är liiite roligt att rota bland prylarna, hittar andra blå/vita tallrikar i fint skick som också får följa med hem. Sakletandet fortsätter ett bra tag men till slut måste jag ändå medge att det får räcka även för mig, till övriga familjens lättnad. För idag vill säga. Det var alldeles för mycket på en gång, så hit ska jag åka fler gånger - alldeles själv.
Ett annat loppisfynd jag gjort i sommar är tallriksunderläggen. Jag tycker de passade fint till tallrikarna och det marina temat. Om sanningen ska fram så spanade jag faktiskt in dom redan förra sommaren men då var jag i valet och kvalet om jag ville ha dom. När jag bestämt mig hade loppisladan stängt för säsongen och jag fick snällt vänta till denna sommar! Haha. Gissa om jag ångrade mig då ;)
Duk och servetter kommer från Himla. Fick dom som gåva för flera år sedan, genom en tidningsprenumeration, och jag hade faktiskt glömt att jag hade dom. Den amerikanska stjärnan av plåt är också en gåva - och jag råkar inneha fyra stycken (!) som jag fått av en väldigt generös bloggvän. En hel del annat fanns däri också... Fick världens överraskning när jag öppnade det paketet må ni tro.
Tallriken på bilden ovan är märkt "River Scene Canterbury Staffordshire" och på bilden nedan "Woodland Enoch Wedgwood Tunstall Ltd."
Om det nu var så att ni hemskt gärna ville ha den informationen ;)
Det verkar som om det finns en uppsjö av engelskt porslin och tallriksmönster, så vi får väl se om man har tur att hitta fler i just dessa. Som att leta efter en nål i en höstack, typ.